Vad lite fånig byråkrati kan ställa till med
Efter en massa nya intryck på det tredje område jag skolats in på inom hemtjänsten (så mycket att det kändes som om huvudet skulle sprängas nästan), lång väntan på tåget vid Tomelilla station vid midnatt och extremt dålig nattsömn stapplade jag imorse iväg till en medicinkurs.
Kändes kanske inte så strålande. Har ni försökt er på att att med sömntunga ögonlock, släpande steg, en hjärna som knappt hunnit starta än (och som hade liten utsikt att ens orka starta någon gång under dagen) och lock för högra örat, gått upp ca 5 timmar tidigare än vad ni borde ha gjort en torsdagsmorgon för att hinna med ett tåg, för att gå en tråkig medicinkurs i ett kommunhus?
Nej jag tänkte väl det. Men ni kanske kan tänka er in hur tråkigt det kändes när dörren till kommunhuset var låst och det börja regna. Så började min morgon.
Men det blev bättre, om än mycket långsamt. Till och med min hjärna började piggna till.
När jag äntligen var hemma igen vid lunchtid kändes plötsligt livet riktigt lyckligt igen. Jag var ledig för resten av dagen och hade sovmorgon nästa dag. Imorgon skulle jag även träffa en kompis och förhoppningsvis skulle solen skina en del. Naturligtvis kunde jag inte hålla inne mina sprudlande känslor och ringde upp en god vän för att annonsera min lycka.
Men jag kan ändå inte låta bli att ge mina närkommuner en känga, för deras brist på samordning. För bara en månad sedan gick jag en introduktionskurs inom vården här i Ystad, fick dessutom diplom och allt, och läkemedelsdelegering (Ett papper som ger mig tillåtelse att handha överenskomna läkemedel när jag jobbar. Förvärvas först efter ett skriftligt prov och allvarligt snack med sjuksköterska.). Sedan när jag nu börjar i Tomelilla, 2 mil bort, gäller plötsligt inte detta alls. Jag måste sitta och lyssna på exakt samma saker, och se på SAMMA OH-BILDER. Så kul är det inte att höra på¨föreläsningar om lagar och regler eller hur mediciner ska intas! Kom igen byråkrati va!!
Efter att ha tillbringat flera år på nya fräscha utbildningar, med betoning på individens eget ansvar och resultatbaserad produktion, känns det så fånigt att behöva följa regler som inte gör ett jota.
Tack tack, nu har jag fått det ur mig, nu känns det mycket bättre =)