Wonderwoman

Idag är en speciell dag, 19 maj. Nej, jag fyller inte år eller nåt sånt. Det är bara det att jag valt ut 19 maj till att bli min favoritdag på året, eftersom 19 är mitt favonummer och maj är en så vacker månad. Tråkigt nog händer det inget speciellt bra på de här dagarna i vanliga fall. Nästa år får jag fixa nåt speciellt, uppträda på cirkus eller nåt festligt.

Och ikväll börjar det, kvalfinal till ESC. Naturligtvis har jag lyssnat igenom alla bidragen på nätet innan för att ha riktig behållning av det hela. Ikväll ska jag också hinna med att simma och att ringa och försöka fixa ett säljarjobb.

Tillbaka till musikvideon (sitter och korrigerar färger just nu)

GLAD 19:E MAJ PÅ ALLA!

PS: Just nu sitter nog pizzabagarna och skrattar riktigt högljutt åt min jobbansökan, så deras pizzamagar guppar. Men det unnar jag dom! Måste ju kunna bjuda på sig själv ibland. =)

Fick en galen idé igår. Kanske ska jag sommarjobba som pizzabagare? Såg en idyllisk syn framför mig, hur jag kavlade deg, och vände pizzor (sådär elegant där man hissar upp dom flera meter upp i luften) och strödde ut ananasbitar och champinjoner, och glatt skämtade med några andra goa glada pizzabagare. Förmodligen får dom väl ett gott skratt när dom läser min ansökan (eftersom jag har noll erfarenhet av professionell pizzabakning förutom några halvlyckade amatörmässiga försök hemma). Men vad gör det! Man måste ta lite chanser här i livet!
Får väl lära mig att bryta lite på svenska, krydda den med lite utländska ord och börja säga "ett katt" & sånt, för att kunna svara i telefon där..
Dessutom är jag i AKUT behov av sommarjobb. Kan ju ha lite med saken att göra.

Fick en sockerkick nyss, och blev plötsligt överdrivet glad och energisk och kände för att sjunga allsånger och svänga hatten (som jag inte har på mig). Vad ska man ha alkohol till när man har godis? Sött men sant!

Tog en premiärjoggingtur i skogen i förrgår, men känner fortfarande en sån träningsvärk i vaderna. Varje gång jag reser mig upp, känner jag mig som en ledbruten gumma med reumatism. Nästa gång ska jag stretcha i en timme efteråt!

Känner mig på gott humör idag! Trots att det var lite dåliga odds för det (jag somnade inte förrän vid 0500 inatt och jag trodde att jag hade tvätt-tid imorse, släpade alla grejer ner till tvättstugan bara för att konstatera att den var imorgon). Men motgångarna hjälpte inte! Känner mig glad trots att jag börjar bli desperat efter sommarjobb. Kan bero på Gud. Hann snacka lite med honom under nattens långa timmar. Gav en bra eftersmak =)
När jag tog en promenad ner till jobbet nyss (min cykel punka igår och det kommer dröja eeeevigheeeter innan jag tar itu med det) försökte jag mig på en mer stolt, bestämd gång än annars. Varför gå som en skolflicka när jag är en nyutexaminerad yrkesmänniska (jaja, har inget jobb än men man kan ju låtsas..). Några skolbarn pekade på mig och skrattade. Hmm jag får visst fortsätta öva....
Nu är det dax för den stolta, duktiga affärskvinnan och superanimatören att fortsätta klippa en musikvideo.

Det finns en kategori människor som alltid retar gallfeber på mig. Besserwissers kan dom kallas. Människor som ägnar hela livet åt att visa att hur bra dom är och att dom kan allt, mycket bättre än andra, även om det resulterar i att dom babblar på om saker de egentligen inte har minsta aning om eller glömmer att lyssna på andra. Det räcker att man nämner ett ord i ett samtal och det kan sätta igång ett helt maskineri av föreläsningar. De verkar ha ett stort behov av att spotta ut sina kunskaper, trots att publiken inte ens har behov av all denna extrainformation. Som nästan alltid berättas med ett överlägset leende, en högljudd stämma och/eller en nedlåtande attityd.

Om jag inte hade varit så snäll och konfliktundvikande, så hade jag kanske inte lyssnat så lugnt och beskedligt. Då hade jag kanske:
Alt1: Tagit första bästa förstörbara tallrik och kastat i golvet (bara för att få dom att tystna), skrattat lite mystiskt och gått min väg, medan dom trott jag varit galen.
Alt2: Smugit iväg vid första bästa tillfälle. Om vederbörande undrar vad jag gör, så säger jag att jag måste hem och mata kaninerna.
Alt3: Hålla för öronen och skrika "Sluta! Jag vill inte veta!"
Alt4: Lägga upp benen på bordet med noncharlant min och fråga "Har du nån havanna-cigarr?"

Eller kanske det bästa vore om jag frågade om de kunde dela med sig lite av sin "jag är bäst och krossar alla-attityd". Självklart är alla besserwisser-manér en pain in the ass, men det är ju extremfallen som är jobbiga. Alla smått försiktiga människor som mig, skulle säkert behöva en lite lagom dos av detta.
Dom skulle behöva coola ner lite (inte kämpa för att vinna varje diskussion, inte trycka ner andra) och jag skulle behöva lite mer ångvältsfasoner(hojta till lite oftare, inte ta nån skit).

Skulle kunna bli ett lyckat utbyte.

Vaknade och fick lite jobb med att övertyga mig om att jag var LEDIG. Sedan kom den här sorgliga visan inrullandes i mitt huvud, ni vet en massa trevliga människor som sprids för världens vindar, något tar slut, en milstolpe som passerats plötsligt. Allt är Hampus´ films fel =/

Hade riktigt roligt igår. Och idag, så känner jag mig annars väldigt glad, särskilt efter några överdådigt frasiga våfflor med en massa grädde och jordgubbssylt.

PS: Om någon råkar på den lilla musen som kilade omkring på en stentrappa nånstans emellan Schneppz och Lorden, så hälsa från mig.