Wonderwoman

Efter att ha gått omkring och vart sur och tråkig på jobbet ett tag nu, så börjar jag känna att det är dags för andra tider.
När man vart på samma ställe länge, har i princip samma rutiner varje dag och umgås med samma människor, då är det otroligt lätt att fastna i en slentrian man tror att man inte kan förändra. Men ändå behövs det så lite för att vidga vyerna. Samtidigt som det kan vara det svåraste i världen att sluta tycka synd om sig själv och sluta klaga över hur tråkigt och jobbigt allt är.
Jag har lätt för att drömma mig bort. Och det är mycket lättare att dagdrömma om en förändrad värld, än att försöka förändra den på riktigt.

Det är härligt att drömma och det är något jag aldrig tänker sluta med.
Men det är här och nu, som jag har i min hand.
Det är nu jag kan välja och skapa varje sekund. Och det är här den underbara framtiden börjar.
Egentligen borde man inte klaga så mycket över sina omständigheter, utan göra det man kan för att fånga varje dag.
Synd bara att det ska vara så svårt.

Jag önskar jag kunde göra någon sak annorlunda imorgon, vet inte vad och vet inte om jag kan.
Berättar imorgon hur det gått!!